BingdUTUs blogg

... det ett bra tag sedan sist. Jag ska försöka att inte komma med en massa ursäkter men sanningen är att det är mycket roligare att vara ute och träna med vovvarna än att sitta framför datorn och skriva om att eller vad man har tränat.
Jag skulle vilja tacka de som följt oss och varit snälla nog att skriva i vår blogg. Tack, och jag lovar att försöka bättra mig vad det gäller denna biten.

Vad det gäller Nalas träning så går det mycket bra. Vi har spårat en hel del och det tycker hon är jätteroligt. Hon tycker det är så roligt att hon inte vill sluta spåra när spåret är slut. Hon har en fruktansvärd motor. Än så länge, till husses stora glädje, har Nala inte missat en enda pinne. Hon tom plockar upp dem och visar husse vad duktig hon varit. Detta ska ni veta har vi inte alls tränat på. Hon har bara gjort det från första början.
Det kliar väldigt när jag lägger spår, man vill ju testa gränserna, lägga lite svårare spår för varje gång. Jag har dock lilla Lisa som håller rätt på mig så att jag inte överdriver. Tack gumman. Lite har vi ökat iaf. Vi har lagt över väg/stig, på väg och stig. Enklare vinklar och även längden har ökat lite gran. Terrängen har varierat, men i stora hela har vi hållt oss till olika slags skogsterränger.

Lydnaden går lite trögare. Detta beror framförallt på Nalas envishet och husses perfektionism. Igår var vi för första gången på brukshundsklubben och tränade lite lydnad. Nala var till en början distraherad vilket är helt förståligt. Sedan gick det faktiskt riktigt bra. Vi avslutade med att testa lite hinder på agiltybanan, vilket Nala tyckte var jätteroligt.

Tack för denna gång och hoppas ni följer oss i fortsättningen med.